Vänskap - källan till lycka

När livet snurrar fort – med jobb, barn, matlådor och vabb – kan vänskaper lätt nedprioriteras. Man har ju knappt tid att gå på toa, hur ska man då hitta för ett glas vin med en kär vän?! ”Vi hörs när det lugnar sig!” säger vi och skjuter den efterlängtade träffen framåt i tiden. Ibland är vi så upptagna att vi knappt hinner tänka på det, men då och då kan det uppstå ett oväntat tomrum som ger oss tillfälle att verkligen ångra att träffen inte blev av.

Och visst spelar det roll  – både i nuet och på sikt. Forskning visar att sociala relationer är lika viktiga för hälsan som motion och bra kost. Att ha vänner att skratta, prata och dela vardagen med stärker inte bara livskvaliteten i stunden, utan minskar också risken för stress, depression och till och med hjärt- och kärlsjukdomar på sikt. Relationer är som en skyddande barriär för hjärnan och främjar vår psykiska och kognitiva hälsa.

Att träffa vänner ger dig alltså inte bara en god stund i nuet, det förlänger (och förgyller!) livet.

Vänskap är mer än bara sällskap

Människor är sociala varelser, byggda för samvaro. En av världens mest omfattande hälsostudier – Harvard Study of Adult Development, som pågått i över 80 år – visar att kvaliteten på våra relationer är den enskilt viktigaste faktorn för ett långt, lyckligt och hälsosamt liv. Inte pengar, inte status eller framgång, utan känslan av närhet och tillit till människor i vår omgivning. Djupa positiva relationer ger oss mening och samhörighet.

"Den längsta djupgående longitudinella studien om mänskligt liv som någonsin gjorts... har lett oss en enkel och djupgående slutsats: Goda relationer leder till hälsa och lycka. Tricket är att dessa relationer måste vårdas."

The Good Life: Lessons from the World's Longest Scientific Study of Happiness av Robert J. Waldinger, MD, Chef för studien Harvard Study of Adult Development, Harvard University, Boston, MA, och Marc Schultz, PhD, Biträdande chef för studien

När vi umgås med vänner triggas positiva mekanismer på ett neurologiskt och fysiskt plan. Positiv social samvaro frigör oxitocin, kroppens "trygghetshormon". Oxitocin får oss att må bra och främjar känslor av tillit, trygghet och uppskattning. Oxitocin sänker samtidigt nivåerna av kortisol, kroppens "stresshormon". Sociala interaktioner frigör dopamin och endofriner, vilket ger oss njutning och tillfredsställelse. Social aktivitet stimulerar och förbättrar dessutom minnet och den kognitiva funktionen, vilket är speciellt märkbart senare i livet. Samtal och delade erfarenheter främjar problemlösning, hantering av känslor och kreativitet. Vänskaper ger oss dessutom styrka att möta livets utmaningar genom att erbjuda emotionellt stöd, praktisk hjälp och bekräftelse. Socialt umänge sänker blodtrycket, minskar risken för kardiovaskulära sjukdommar och ger imunsystemet en skjuts.

Människor är sociala varelser. Under merparten av vår existens har vår överlevnad varit avhängig tillhörighet i gruppen. Att ensam vandra i savannen var nog ingen långvarig historia! Vi är så programmerade att söka grupptillhörighet att social exkludering aktiverar samma områden i hjärnan som fysisk smärta. Senaste forskning liknar hälsoeffekterna av ofrivillig ensamhet vid att röka ett packet cigaretter om dagen!

Småbarnsåren – när vänskapen lätt hamnar i kläm

Mitt i småbarnsåren är det lätt att känna sig ensam, även om man ständigt är omgiven av människor. Många beskriver en känsla av ”socialt avbrott” – då tiden och energin räcker inte till. Bara att hitta tid för att planera in en träff kan kännas övermäktigt.

Men det är just under småbarnsåren som vänskaper behövs som mest.

Socialt stöd fungerar som en skyddande buffert mot stress och utmattning och kan ge oss en skjuts av energi när vi behöver den som mest.

Så stärker du dina vänskapsrelationer – även när tiden är knapp

Kvalitet före kvantitet: Det räcker med ett fåtal nära vänner du kan prata öppet med. Ärliga samtal och förtroendefulla relationer har starkare effekt på välmåendet än många ytliga kontakter.

Planera in tid att umgås som du planerar möten: Sätt ett återkommande ”vänskapsdatum” i kalendern – en fika, promenad eller digital träff.

Regelbunden kontakt (även korta meddelanden) stärker relationen mer än sporadiska träffar.

Dela vardagen, inte bara högtider: Den bästa träffen är den som blir av. Det behöver inte vara ambitiöst - bjud på pizza, följ med på barnens lekdejt eller ta ett kort samtal på vägen hem. Även små stunder bygger stora band över tid.

Var ärlig när livet känns tufft: Vänskap växer i sårbarhet. När du delar hur du egentligen mår, skapas djupare tillit – och du slipper känslan av att behöva ”orka vara glad”.

Underhåll gamla band, men våga skapa nya: Föräldragrupp, jobb, förskolan, aktiviteter – småbarnstiden ger naturliga möten. Stor gemenskap kan finnas hos de som är i samma livssituation.

Källor: Waldinger R., Schulz M. (2023) The Good Life: Lessons From the World's Longest Scientific Study of Happiness. Simon & Schuster

Eisenberger, N. I., Lieberman, M. D., & Williams, K. D. (2003). Does rejection hurt? An FMRI study of social exclusion. Science (New York, N.Y.), 302 (5643), 290–292. https://doi.org/10.1126/science.1089134

https://www.ted.com/talks/robert_waldinger_what_makes_a_good_life_lessons_from_the_longest_study_on_happiness