Vad blir det till middag ikväll?

Familjemiddagen. Den där stunden som borde vara lugn, fin och sammankopplande – men som ofta istället blir en blandning av förhandlingssamtal (läs hot!), matvägran och någon som plötsligt får en existentiell kris. Suck!

Men det är inte helt kört. Det går att skapa en bättre vardagsmiddag, utan krav på perfekta barn, utsökta recept eller oändligt tålamod. Små justeringar – som att sänka förväntningarna, använda enklare måltider, skapa trygga rutiner och införa “ritualer” – kan göra stor skillnad för både stressnivå och stämning.

Och det kan vara värt det. Studier av Harvard University visar att regelbunda gemensamma familjemåltider har positiva effekter på barns uthållighet, självkänsla och betyg.

Sänk förväntningarna – höj stämningen

En vanlig bov i middagsstress är våra egna bilder av hur en middag ”borde” vara, typ: alla sitter still, äter, är trevliga, artiga och berättar välartikulerat om sin dag och lyssnar inkännande till varandra. Men en trevlig familjemiddag behöver inte vara en reklambild. Den behöver bara vara… genomförbar.

Och man kan börja med förväntningarna. För när föräldrar sänker kraven, sjunker stressen och konfliktnivån runt matbordet markant.

Förvarna hjärnan, övergångar är jobbiga för barn

Småbarn har svårt att hantera övergångar, dvs att avbryta pågående aktivitet och påbörja något nytt. Det innebär att övergångar tenderar att trigga motstånd och skapa konflikter. Inte sällan har vi vuxna en idé om tidsschema att förhålla oss till och förväntar oss att barn snabbt ska kunna byta aktivitet.

För att underlätta övergångar kan man:

• Förbereda barnet i god tid och förvarna igen tex 5 minuter innan det är middagsdags det ger barnet tid att avsluta "en sak" innan det kommer

• Prova en visuell timer (typ äggklocka) beroende på barnets ålder

• Istället för att höja rösten (och släppa lös spiralen av tjat och växande irritation!), gå fram till barnet och försäkra dig om att barnet mottar ditt budskap. Barn kan lätt vara absorberade i någon lek och svåra att nå. Du kan exemplevis gå ner till barnets höjd, söka kontakt och säga "Nu är maten klar, jag vill att du kommer. Jag sätter mig och börjar äta nu". Och vet du vad? Om barnet dröjer ett par minuter får du/ni ett par minuter - eller kanske till och med en hel middag - för er själva! Win-win! Sen får väl barnet antingen äta maten kall eller värma den i mikron - ett begränsat med extraarbete för att slippa släpa en skrikande unge till middagsbordet!

Håll samtalet runt bordet positivt

Val av samtalsämnen kan göra middagen till krigszon eller en trygg zon. Försök undvika konfliktfyllda teman och diskussioner just vid bordet, de drar ner stämningen och kan göra att familjemiddagen förknippas med stress. Det kan vara klokt att spara svåra ämnen till ett annat tillfälle.

Det kan också vara trevligt att börja middagen med någon typ av "incheckning" dvs en kort runda där alla får säga något om sin dag. Det ger alla utrymme att både prata och lyssna. Exemplvis kan man berätta "dagens bästa/sämsta", "något man lärt sig", "något tillfälle då man var snäll eller hjälpsam". Det finns också alternativa sätt att få igång samtalet - exempelvis att beskriva dagen i en färg eller ett djur, eller att berätta två sanningar och en lögn om sin dag.

Kom ihåg att barn är mycket perseptiva och observanta till vårt eget beteende. Så om man söker trevliga samtal bör man föregå med gott exempel.

Förenkla, förenkla, förenkla

En lyckad familjemiddag handlar inte om avancerad matlagning. En förenklad meny kan lösgöra tid och energi för mer närvaro (och glädje!) vid bordet. Målet med en familjemåltid är ju samvaro, inte kulinarisk perfektion. Det sannolikt minns längst (speciellt barn!) är inte maten runt bordet utan känslan. Vissa genvägar gör inte avkall på hälsosamma kostvanor, men ibland kan man behöva gena ordentligt. Och det spelar ingen roll. Det man äter ofta bör man försöka få till utifrån närings

Hitta de knep som förenklar din vardag, tex:

• Matkasse med förvalda rätter och hemleverans av ingredienser och recept.

• Rullande matschema med bestämda måltider olika veckodagar.

• Laga stora satser av omtyckt mat som går att frysa in (tex köttfärsås, tomatsås, lasange, olika grytor). Fryst hemlagad mat kan vara ett bra alternativ till halvfabrikat när hungern är stor, tiden knapp eller orken begränsad.

• Ha halvfabrikat i beredskap. Det finns mer eller mindre hälsosamma alternativ att välja bland och givetvis alternativ för olika plånböcker. Det kan vara värt att lägga ett par minuter för att hitta de alternativ som passar dig bäst och ha dem i beredskap. Trots liten insats kan det bli en lättlagad, god och näringsrik måltid. Tex frysta kalkonbullar, fryst falafel, fryst färdiglagad kyckling, fryst panerad fisk, gnocchi med pesto, pasta med färdig tomatsås.

• Veckoplanera måltider, inköp och måltidsansvarig så slipper du dagligen stå inför frågan om vad som ska lagas och vad som behöver handlas.

Fördela ansvaret

De flesta barn uppskattar att vara delaktiga och uppgifter kan anpassas utifrån barnens ålder och förmåga. Även enklare uppgifter som att välja musik, duka, förbereda salladen, hjälpa till att röra i grytan, servera maten vid bordet ger en känsla av ansvar och stolthet. Barn som varit delaktiga från tidig ålder har dessutom bättre förutsättningar att växa in i större uppgifter, tex kan små barn till en början få välja en måltid och allteftersom de blir äldre kan dem ta ansvar för hela måltiden (handla, laga, städa upp). Men givetvis behöver vi då acceptera att allt inte blir exakt som vi tänkt.

Över tid kan middagen bli till ett lagarbete. Att alla hjälper att duka fram och duka av bordet kan skapa en sammarbetsram runt måltiden. Det hjälper också barn att förstå struktur och uppskatta måltidsstunden.

Om du behöver lite idéer eller inspiration:

Linas matkasse	HelloFresh	Årstiderna	Recept
Matkasse, möjlighet att välja recept	Matkasse, möjlighet att välja recept	Matkasse med ekologiskt fokus	Recept på mat som går att frysa in
Linas Matkasse	HelloFresh	Årstiderna	Recept